Designa din egen bebis
En uppseendeväckande artikel i The Washington Post avslöjade nyligen hur teknikstartups i Silicon Valley försöker ersätta naturlig befruktning med att välja ut embryon baserad på data. Med andra ord: ”Desgina din egen bebis”
Ett nytt företag på USA:s västkust erbjuder gensekvensering och polygen riskanalys till blivande föräldrar. Målet är att identifiera embryon som har lägre risk för mer än 1 200 sjukdomar, däribland Alzheimers och schizofreni.
Företaget har stöd från framstående miljardärer som t.ex. Peter Thiel, grundare av Paypal.
Bakom satsningen står Noor Siddiqui, en stigande stjärna inom fertilitetsteknik och grundare av Orchid Health i San Francisco. Hennes företag screenar embryon för tusentals potentiella sjukdomar, vilket ger föräldrar helt nya möjligheter att planera sina familjer. Än så länge används metoden främst i hennes välbärgade nätverk, men inom en snar framtid kan den komma att förändra hur barn blir till över hela världen. Detta väcker allvarliga moraliska och politiska frågor, då reproduktion alltmer riskerar att bli resultatet av genetisk förhandsselektion och data.
Att tala om ”moraliska frågor” är helt befogat. Fertilitetsteknik kan hjälpa par som annars haft svårt att få barn, och det är redan vanligt att gravida kvinnor testar sina ofödda barn för kromosomavvikelser som Downs syndrom. Men Orchid är det första företaget som påstår sig sekvensera hela embryots genetik och tilldela det framtida barnet en ”riskpoäng” som mäter dess benägenhet för exempelvis cancer eller fetma.
Konsekvenserna av att välja bort risker på detta sätt är okända och kan bli långtgående. Vad händer om data är felaktiga? Kommer föräldrar att kassera embryon baserat på bristfälliga genetiska rapporter? Kan fertilitetsteknik i framtiden helt ersätta sex som metod för reproduktion? Siddiqui har själv sagt: ”Sex är för nöje, och embryoscreening är för barn.”
Men det är inte så Gud har skapat mänskligheten.
Till The Washington Post säger Siddiqui även: ”För något så avgörande som ditt barn tror jag inte att människor vill chansa.”
Med andra ord, människor vill inte längre lita på Gud – de vill själva låtsas vara Gud.
Enligt artikeln hjälper Orchid Health föräldrar att ”forma sina barn på dramatiskt nya sätt”.
Kritiker varnar för att denna typ av polygen poängsättning närmar sig en modern form av eugenik, där de rika kan skapa barn med överlägsen intelligens och hälsa, medan andra lämnas efter.
Vad händer när människor kan köpa sig till den typ av barn de önskar? Vad händer när vi skapar en ras med superintelligens och väljer bort barn med potentiella funktionsnedsättningar? Vad händer när vi avvisar varje människas unika, Gudagivna värde?
Vi befinner oss nu i ett skede där människor själva kan bestämma vilka egenskaper som anses ideala, baserat på mänskliga kriterier i stället för Guds. Människans värde avgörs inte av genetiska förutsättningar, utan av att vi är skapade till Guds avbild.
Barn vänder sig till AI för vänskap

En ny rapport från Storbritannien visar att allt fler barn förlitar sig på AI-chatbotar, inte bara för hjälp med läxorna utan också för känslomässigt stöd och sällskap. Dessa ”robotvänner” håller på att bli en del av deras vardag.
Rapporten, som publicerades i söndags av den ideella organisationen Internet Matters, bygger på en enkät med 1 000 barn och 2 000 föräldrar över hela landet. Resultatet är tydligt: 64 % av barnen använder AI-chatbotar till allt från skolarbete till att träna på svåra samtal. Än mer anmärkningsvärt är att över en tredjedel av dessa unga användare säger att det känns som att prata med en riktig vän när de kommunicerar med en chatbot.
Barnen söker även råd om relationer, vänskap och psykisk hälsa från dessa AI-verktyg. 15 % av de tillfrågade uppger att de hellre pratar med en chatbot än med en riktig person.
Bland utsatta barn, som lever under fattigdom eller ekonomiska svårigheter, är beroendet ännu större.
En av fyra uppger att de använder chatbotar för att de inte har någon annan att prata med.
Problemet är att dessa plattformar inte är utformade för barn. De kan ge felaktig information eller olämpligt innehåll utan några säkerhetsfilter. Samtidigt hinner föräldrar inte med utvecklingen. Färre än 6 av 10 barn har pratat med sina lärare om sin användning av chatbotar, och bara 34 % av föräldrarna har diskuterat AI-innehåll med sina barn.
Familjer pratar inte om den snabbt växande roll som AI spelar i barnens liv. Under tiden knyter barnen starka band till dessa språkmodeller och beskriver upplevelsen som att prata med en riktig vän.
Rachel Huggins, med-VD för Internet Matters, sammanfattar situationen:
”AI-chatbotar blir snabbt en del av barndomen… men de flesta barn, föräldrar och skolor famlar i blindo.”
Samtidigt lanserade Elon Musks xAI nyligen en ”sexig AI-flickvän”, tillgänglig redan för barn från 12 år.
Vad händer när en hel generation växer upp eller till och med formas av teknologin? Vad händer när barn blir känslomässigt beroende av AI? Och vad händer när detta sker utan rätt skydd och kontroll?
Chatbotar kan inte känna, men de kan lätt vinna ett barns förtroende. De är inte ansvariga för vad de säger, de känner inte våra barn och de kan agera helt utanför föräldrarnas insyn.
Vi är på väg in i en tid av stor förrvirring, den kommer så småningom ledas av Antikrist, som enligt Bibeln ska få makt genom falska tecken och under (2 Thessalonikerbrevet 2:9–11).
AI driver oss snabbt i den riktningen.
Hjärnimplantat och tankeläsning

Det mesta av uppmärksamheten kring datorgränssnitt för hjärnan har hittills riktats mot Neuralink, men en ny konkurrent håller snabbt på att ta för sig. Synchron erbjuder en teknik som kopplar samman mänskliga hjärnor med datorer utan att det krävs öppen hjärnkirurgi.
Enligt en rapport i Wired upplevs användningen av denna enhet mer som tankeläsning än som ett traditionellt datorgränssnitt.
Synchron illustreras genom fallet med en förlamad ALS-patient som kan styra en vit cirkel i en hinderbana på skärmen enbart med sina tankar. För att flytta cirkeln åt vänster tänker han på att knyta sin vänstra näve, och för att flytta den åt höger tänker han på att knyta den högra.
Cirkeln följer hans tankar, och han kan undvika hinder och träffa målet.
Tekniken avkodar hjärnsignaler och översätter dem till kommandon på en dator. Sex amerikaner och fyra australiensare har redan fått implantatet och använder det för att spela spel, skicka meddelanden och handla online – allt med hjälp av sina tankar.
Även om implantatet inte bromsar sjukdomar som ALS, ger det patienterna möjligheten att kommunicera igen. Operationen på ALS-patienten Mark Jackson visar hur det går till: en läkare förde in ett tunt rör via halsvenen till hjärnans motorcortex. Därefter placerades en liten rektangulär enhet under hans nyckelben. Den bearbetar hjärnsignalerna och skickar dem via infrarött ljus ut ur kroppen. Signalerna tas emot av en paddelformad mottagare på bröstet och leds vidare via kabel till en enhet som översätter dem till kommandon. När systemet är aktiverat lyser två gröna lampor genom skjortan.
Till skillnad från Neuralink, som kräver att en del av skallbenet avlägsnas och en myntstor enhet placeras direkt i hjärnan, är Synchrons metod mindre invasiv. Neuralink har större ekonomiska resurser, men Synchron väcker snabbt intresse, bland annat genom investeringar från Bill Gates och Jeff Bezos.
Tekniken är kompatibel med ChatGPT, Amazons Alexa och Apple Vision Pro, samt kan anslutas via bluetooth till iPhones och iPads. Företaget bygger ett ekosystem där användare kan interagera med världen endast med sina tankar.
Wired jämför de två företagen:
- Musk ser framför sig en transhumanistisk sammansmältning av människa och maskin.
- Synchron fokuserar istället på att hjälpa människor som Jackson, med svåra funktionsnedsättningar, att återfå grundläggande förmågor som kommunikation och rörelse.
Om Synchron får stöd från försäkringsbolag och myndigheter kan detta bli början på en ny era av hjärnteknologi – en era där enheter återställer förlorade funktioner, behandlar neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa, samt övervakar hjärnans tillstånd och sjukdomar.
Synchron framstår som mindre kontroversiellt än Neuralink, men riskerna kvarstår. Medicinsk vetenskap och teknologi är värdefulla, de kan bota sjukdomar och förbättra livskvalitet. Men vi måste vara vaksamma. Försöken att förbättra människan riskerar att föra oss till en punkt där vi försöker ta Guds plats.
Musk har öppet erkänt sin ambition att skapa hybrider av människa och maskin. Kina experimenterar redan med att förena människa och teknologi. Andra ”hjärn-datorsystem” är bara tysta steg i samma riktning.