Jag tror inte att någon, inte ens jag själv, förväntade sig att de skulle välja en påve får USA.
Under gårdagen meddelade konklaven i Rom att Robert Francis Prevost, född i Chicago, blir påve Leo XIV.
Många är förvånade och till och med Prevosts bror beskrev det som ”chockerande”.
Som med allt annat är det för tidigt att säga om detta val har någon koppling till de event som vi vet kommer hända i den yttersta tiden. Jag vill ändå lyfta fram några saker som drar till sig min uppmärksamhet.
För det första har Prevost inte uttryck något angående flera av de sociala frågor som just nu splittrar den katolska kyrkan. Hans företrädare Påve Franciskus brukade inta en mer progressiv hållning i vissa kulturella frågor och han var med och utnämnde omkring 80 procent av de kardinaler som valde hans efterträdare.
Det är känt att det finns djupa klyftor mellan de traditionalistiska och progressiva sidorna av katolska kyrkan men det är rimligt att anta att de flesta kardinaler lutade åt Franciskus linje.
Den snabba beslutsprocessen (han valdes i andra försöket) får mig att misstänka att de ville välja en ny påve som kunde fortsätta driva hans agenda och reformer vidare.
Det är anmärkningsvärt och en tydlig signal att Prevost offentligt postade en negativ tweet för valet riktad mot vicepresident J.D. Vance och president Trump.
Jag vill också påpeka djärvheten i att välja en påve från USA.
USA:s globala makt och inflytande har alltid lett till en känsla inom den katolska kyrkan att påven inte bör vara amerikan eftersom det skulle ge för mycket makt till en nation.
Visserligen har Prevost tillbringat större delen av sitt vuxna liv utanför USA, mestadels som missionär i Peru där han bodde i två decennier och också blev medborgare för några år sen. Det ändrar dock inte det faktum att han är amerikan, även om han nog av många ses som en global ledare.
Han talar flera språk b.la. italienska och spanska utöver engelska vilket jag tror kommer bidra positivt till bilden av honom i de europeiska och latinamerikanska delarna av katolska kyrkan.
Så varför valde kardinalerna att bryta detta tabu?
Det kan ha något att göra med hur vissa progressiva fraktioner inom kyrkan är emot president Trump. Trump var fram till igår den mäktigaste amerikanen i världen, men nu finns en annan amerikansk röst som har 1.4 miljarder katoliker uppmärksamhet. Det kan ändra maktbalansen och är väldigt intressant ur ett geopolitisk perspektiv.
Vi måste också fundera på vad detta val säger om den amerikanska katolska kyrkans framtid, som tydligt präglas av en klyfta mellan det konservativa och progressiva. Kommer den katolska kyrkan med Prevost vid rodret (som tillhör den liberala sidan) att börja luta mer åt vänster? Som påve kommer han att ha stort inflytande över den katolska tron i USA och det kan mycket väl vara ett strategiskt drag från konklaven.
Till sist ska vi också lägga märke till det namn han valde.
Den förre påven, Franciskus, valde sitt namn efter den helige Franciskus av Assisi, en religiös gestalt som ägnade sig åt att tjäna de fattiga vilket också var en stor del av påve Franciskus offentliga verksamhet.
En påve som heter Leo är intressant eftersom det betyder lejon på latin. En påves val av namn brukar ha betydelse och frågan är vad han vill ha signalera med det valet?
Det finns tidigare påvar som hette Leo. Påve Leo, även känd som Leo den store hjälpte till att etablera påvens auktoritet över kyrkan på 400-talet. Även senare påven Leo XIII främjade också en centraliserad auktoritet i slutet av 1800-talet.
En amerikansk påve som tar namn efter dessa tidigare religiösa ledare kan signalera kungadöme eller dom och en återgång till centraliserad religiös och auktoritär makt.
Det är inte direkt ett namn som brukar förknippas med ödmjukhet utan snarare makt och det i sig har en tydlig koppling till biblisk profetia, särskilt när man tänker på ett kommande världsreligion som kommer byggas under Antikrist auktoritet.
Jag vill vara tydlig: Jag säger inte att påve Leo XIV är Antikrist eller den falske profeten, men jag vet att många som studerar biblisk profetia tror att Rom eller den katolska kyrkan kan spela en viktigt roll i den yttersta tidens vilseledande agenda och det finns några symboliska element i detta val som får nackhåren att resa sig.
Frågorna som återstår är:
Kommer han att inta en stark globalistisk hållning eller förespråka religiös enhet mellan trosinriktningar?
Kommer han att använda sin amerikanska identitet för att fördjupa banden mellan Vatikanen och USA:s politiska makt?
Kommer han att fortsätta föra katolska kyrkan i en mer progressiv riktning och främja ståndpunkter som undergräver traditionella bibliska värderingar? Vi får vänta och se.
Allt ovan är såklart spekulation, eftersom jag vet väldigt lite om Robert Prevost. Att han valdes var en överraskning även för experter på katolska kyrkan och han betraktades inte som en av favoriterna till posten som påve.
Så om inget annat, måste vi vaka och be. Vi måste vara uppmärksamma och noggrant följa ledarskapet hos en påve som i dagens värld har ett globalt inflytande utan motstycke och som nu också backas upp av USA:s geopolitiska makt.
Mer information.
Inte accpeterat Jesus än? Då idag en bra dag, läs mer under fliken omvändelse
Vad säger bibeln om den yttersta tiden? Läs mer här
Vill du har mer kunskap om någon del av det kristna livet? Pastor Don Stewart har skrivit böcker om det mesta du behöver veta oavsett ämne, läs mer på ”educatingourworld.com”